Den globala uppvärmningen kan inte ha undgått någon vid det här laget. I tidningar och nyheter möts vi ständigt av nya uppdateringar från klimatforskare som gång på gång påvisar att temperaturen på jorden ökar. Människan är den främsta anledningen till den globala uppvärmningen och något måste göras snabbt. Därför har också världens länder ingått i, det så kallade Parisavtalet, för att minska den globala uppvärmningen och hålla den under en kritisk nivå. Men tiden börjar rinna ut och Parisavtalet är förmodligen mänsklighetens sista chans.

Syftet med Parisavtalet

Klimatkonferensen hålls årligen och detta var den 21:a konferensen i ordningen (COP21). Vid klimatkonferensen närvarande även FN:s klimatpanel som etablerades 1988. FN:s klimatpanel består av forskare som arbetar vetenskapligt och en av dess främsta uppgifter är att presentera tydliga lägesrapporter gällande klimatförändringen.

Enligt FN:s klimatpanel får den globala temperaturen inte stiga ytterligare 2 grader då detta skulle innebära oåterkalleliga- och allvarliga katastrofer när det kommer till klimatet. För att förhindra att detta ska ske behöver koldioxidutsläppen och andra utsläpp av växthusgaser minska med 40 – 70 procent jämfört med nivån för 2010 fram tills år 2050. Dessutom behöver man nå en balansnivå vid år 2100, dvs att mänskligheten inte släpper ut mer än vad naturen klarar av att ta upp av dessa utsläpp.

För att nå detta mål behövs ett globalt samarbete. Några enstaka länder kan inte förbättras om andra fortsätter att påverka klimatet negativt. Världens ledare har därför enats om ett klimatavtal och ska påbörja ett globala samarbete för att kontrollera och minska den globala uppvärmningen.

Den viktiga dagen då klimatavtalet skrevs under

Förenta nationernas klimatkonferens i Paris, även kallat Parisavtalet, är en av mänsklighetens viktigaste dagar. Denna viktiga händelse ägde rum mellan 30 november – 12 december 2015 i Paris. Mötet var vid den tidpunkten den största sammanslutningen av världsledare någonsin.

22 april 2016 skrev inte mindre än 175 länder under avtalet. Fram tills november 2018 har ytterligare länder tillkommit och antalet uppgår nu till 183 länder som skrivit under avtalet.

Minst 55 länder var tvungna att skriva under avtalet för att det skulle gå att verkställa. Dessutom skulle de länder som undertecknade avtalet vara orsaken till minst 55 procent av de globala utsläppen. Man kan minst sagt säga att dessa minimigränser avseende utsläpp, har slagits med bravur, då dessa 183 länder står för över 89 procent av de globala utsläppen.

Parisavtalet började gälla den 4 november 2016.

Samarbetet får en vacklande start

Redan den 1:a juni 2017 meddelar Donald Trump att USA ska lämna klimatavtalet och det världsomspännande samarbetet får en vacklande start. USA som även är en av de största “miljöbovarna” i sammanhanget. Dessutom kan USA:s utträde medföra ytterligare negativa konsekvenser i och med att avtalet bygger delvis på att de rika länderna ska finansiera fattigare länders övergång till förnybara energikällor. Lyckligtvis ser det ut som att ett utträde inte går att genomföra hur enkelt och snabbt som helst.

Vilka länder som har skrivit under Parisavtalet

Länder som har skrivit på Parisavtalet till och med november 2018, indelade per kontinent och inom parantes antal länder som signerat och finns i kontinenten.

Europa (44/44):

• Andorra
• Belgien
• Bosnien och Hercegovina
• Bulgarien
• Cypern
• Danmark
• Estland
• Europeiska Unionen (Union)
• Finland
• Frankrike
• Georgien
• Grekland
• Irland
• Island
• Italien
• Kroatien
• Lettland
• Liechtenstein
• Litauen
• Luxemburg
• Makedonien
• Malta
• Moldavien
• Monaco
• Montenegro
• Nederländerna
• Norge
• Polen
• Portugal
• Rumänien
• San Marino
• Schweiz
• Serbien
• Slovakien
• Slovenien
• Spanien
• Storbritannien
• Sverige
• Tjeckien
• Tyskland
• Ukraina
• Ungern
• Vitryssland
• Österrike

Asien (38/48):

• Afghanistan
• Armenien
• Azerbajdzjan
• Bahrain
• Bangladesh
• Bhutan
• Brunei
• Filippinerna
• Förenade Arabemiraten
• Indien
• Indonesien (Asien/Australien)
• Israel
• Japan
• Jordanien
• Kambodja
• Kazakstan (Asien/Europa)
• Kina
• Kuwait
• Laos
• Malaysia
• Maldiverna
• Mongoliet
• Myanmar
• Nepal
• Nordkorea
• Pakistan
• Palestina (geografisk region)
• Saudiarabien
• Singapore
• Sri Lanka
• Sydkorea
• Syrien
• Tadzjikistan
• Thailand
• Turkmenistan
• Uzbekistan
• Vietnam
• Qatar
• Östtimor

– Ej skrivit under: Burma, Irak, Iran, Jemen, Kirgizistan, Libanon, Oman, Ryssland, Taiwan och Turkiet.

Afrika (50/55):

• Algeriet
• Benin
• Botswana
• Burkina Faso
• Burundi
• Centralafrikanska republiken
• Djibouti
• Egypten
• Ekvatorialguinea
• Elfenbenskusten
• Etiopien
• Gabon
• Gambia
• Ghana
• Guinea
• Guinea-Bissau
• Kamerun
• Kap Verde
• Kenya
• Komorerna
• Kongo-Brazzaville
• Kongo-Kinshasa
• Lesotho
• Liberia
• Madagaskar
• Malawi
• Mali
• Marocko
• Mauretanien
• Mauritius
• Moçambique
• Namibia
• Niger
• Nigeria
• Rwanda
• São Tomé och Príncipe
• Senegal
• Seychellerna
• Sierra Leone
• Somalia
• Sudan
• Sydafrika
• Swaziland
• Tanzania
• Tchad
• Togo
• Tunisien
• Uganda
• Zambia
• Zimbabwe

– Ej skrivit under: Angola, Eritrea, Libyen, Sydsudan, Somaliland (självutnämnd stat)

Nordamerika (23/23):

• Antigua och Barbuda
• Bahamas
• Barbados
• Belize
• Costa Rica
• Dominica
• Dominikanska republiken
• El Salvador
• Grenada
• Guatemala
• Haiti
• Honduras
• Jamaica
• Kanada
• Kuba
• Mexiko
• Nicaragua
• Panama
• Saint Kitts och Nevis
• Saint Lucia
• Saint Vincent och Grenadinerna
• Trinidad och Tobago
• USA

Sydamerika (11/12):

• Argentina
• Bolivia
• Brasilien
• Chile
• Colombia
• Ecuador
• Guyana
• Paraguay
• Peru
• Uruguay
• Venezuela

– Ej skrivit under: Surinam

Oceanien (14/14):

• Australien
• Cooköarna (Särskilt område)
• Fiji
• Kiribati
• Marshallöarna
• Mikronesien
• Nauru
• Niue (Särskilt område)
• Nya Zeeland
• Palau
• Papua Nya Guinea
• Samoa
• Salomonöarna
• Tonga
• Tuvalu
• Vanuatu