Al Gore har sedan mitten av 1970-talet varit involverad i miljöfrågor. Trots årtionden av motgångar har den amerikanske politikern och mottagare av Nobels fredspris, inte givit upp sitt engagemang för en bättre värld. Han har visat upp ett beundransvärt tålamod som i sig självt, borde belönas med pompa och ståt.

Började i USA:s representanthus

Al Gore blev invald till USA:s representanthus 1976 vid en ålder av 28 år. Det var i representanthuset detta år senator Gore för första gången uttalade sig om global uppvärmning. 1989 publicerades en artikel av Gore i “The Washington Post”. I artikeln uttrycker Gore sin oro över klimatfrågan genom att beskriva att mänskligheten har påbörjat ett nytt förhållande med jorden, där världens skogar förstörs, hål i ozonlagret skapas och djurarter dör i en snabbare takt än någonsin. Gore var därmed en av de första politikerna som förstod allvaret med klimathotet och uttryckte sin önskan om att utsläpp av koldioxid borde reduceras.

År 1990 höll Al Gore i en tre dagar lång konferens tillsammans med beslutsfattare från fler än 42 länder. Målet med konferensen var att starta en gemensam plan där industriländer skulle bistå utvecklingsländer med att utvecklas ekonomiskt utan att för den delen påverka miljön negativt. Denna plan kom att kallas “Global Marshall Plan”.

Kyotoprotokollet

Under sin tid som vicepresident mellan åren 1993-2001 var Gore en stor förespråkare för att USA skulle skriva under Kyotoprotokollet. Ett avtal som slöts i december 1997 i den Japanska staden Kyoto (därav namnet). Målet med avtalet var att minska de årliga globala utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 procent från 1990 till perioden mellan 2008 och 2012.

Al Gore skrev symboliskt under avtalet under Bill Clintons presidenttid, men USA:s kongress godkände inte avtalet under Clintons resterade presidenttid. Den nästkommande presidenten, George W. Bush, meddelade senare att avtalet inte kommer att accepteras.

Trots att den internationella överenskommelsen skedde redan 1997, kunde inte avtalet träda i kraft förrän den 16:e februari 2005.

Under 2012 vid en ny klimatkonferens i Qatar beslutade man att avtalet skulle förlängas till år 2020.

Nobels fredspris

2007 fick Al Gore, tillsammans med FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC) mottaga Nobels fredspris. Priset belönades han med för sitt arbete med att sprida budskapet om klimatförändringen och för att ha lagt en grund till hur klimatförändringen kan mätas och motverkas.

Parisavtalet

I ett ytterligare steg till ett bättre klimat och i ett försök att förhindra klimatförändringen har 183 länder undertecknat det s.k. Parisavtalet. Målet med Parisavtalet är att länderna ska begränsa den globala uppvärmningen till att inte stiga mer än 1,5 grader Celsius.

Vad har hänt sedan Kyotoprotokollet och Parisavtalet?

Enligt en sammanställning från SVT, kan vi se vad som hänt med utsläppen av CO2 de senaste tio åren. Sammanlagt har de globala utsläppen ökat med 11 procent de senaste 10 åren.

Förändring av CO2-utsläpp senaste 10 åren:

• Europa: -3,7%
• Nordamerika: -1,3%
• Ryssland (samt övriga forna sovjetstater): -1,2%
• Mellanöstern: +31,1%
• Asien och Stillahavsregionen: +27,0%
• Afrika: +22,8%
• Syd- och Centralamerika: +16,2%

Regioners förbrukning av CO2-fria energikällor (vatten, vind, sol och kärnkraft):

• Syd- och Centralamerika: 29%
• Europa: 25%
• Nordamerika: 18%
• Ryssland (samt övriga forna sovjetstater): 13%
• Asien och Stillahavsregionen: 11%
• Afrika: 8%
• Mellanöstern: 1%

Andel av globala utsläpp av CO2 efter region:

• Asien och Stillahavsregionen: 49%
• Nordamerika: 18%
• Europa: 12%
• Ryssland (samt övriga forna sovjetstater): 7%
• Mellanöstern: 6%
• Syd- och Centralamerika: 4%
• Afrika: 4%